Kvinnan är besatt av barn och Angelina Jolie, och i dagsläget så har hon 14 (!) barn och födde åttlingar för inte så länge sedan. Ja, man kan ju säga att hon har sprungit förbi Angelina Jolie för längesedan. Men det sorgliga är att det finns åtta små bebisar hos en kvinna som verkar psykiskt intstabil. Bara för att hon är besatt av barn så betyder det inte att hon är en bra förälder. Det finns många där ute som skaffar barn för sin egen skull och är absolut inte funtade att vara föräldrar, men de envisas med att ändå skaffa den ena ungen efter den andra, trots att de är i uppenbart behov av hjälp.
I barnkonventionen står det i flera artiklar att barnets bästa ska komma i första hand. I Sverige följer vi inte det alla gånger. Vi har fler fall i asylärenden där de inte har sett till barnens bästa, det finns även flera fall vid skilsmässor där föräldrarnas bästa har satts i första rummet och jag har även skrivit om en bok, otryggare kan ingen vara, som jag har läst. Där det tas upp skrämmande exempel på hur man har sett genom fingarna i uppenbar misskötsel av barn och tagit mammans bästa i första hand. Den boken tycker jag att alla borde läsa. För ibland så är det inte utåt man ska titta utan inåt. För det är inte alltid det yttre som ger det rätta svaret och arbetar med med barn och för barns bästa så tycker jag att man bör lägga manken till och gå in djupare i familjeförhållanden.
För faktum är, att man ibland viker sig för föräldrarnas vilja för att man själv som anhörig eller annan samhällsfunktion känner sig rädd för eller hotad av föräldern i fråga. Då, just då, ska man tänka på att barnen måste leva med dessa människor.
Kvinnan i artikeln (hon bor i USA), tror jag, är nog i ett stort behov av hjälp. Vi får hoppas att hon och hennes barn får det.
Läs även andra bloggares åsikter om barn, barnkonventionen
intressant?
5 har kommenterat:
Mmm, som du vet (du har väl läst mina bloggar i ämnet, tror jag) så håller jag ju med dig tillfullo.
Tycker det är rent överjävligt och oansvarligt både av henne själv (men hon förstår uppenbarligen inte bättre) men framför allt av LÄKAREN som sett till att hennes "önskan" blivit uppfylld...
Kram.
Jisses vad du drar stora växlar på en kvällstidnings kommerisellt grundade rubriker!
Tänk att du som aldrig mött och aldrig kommer att möta denna kvinna vet allt om henne - tack vare en kvällstidning!
Psykiskt instabil har du och många andra av Aftonbladets läsare bestämt att denna människa är - hon behöver hjälp... men jag ger mig fullkomligt fan på att ingen av er någonsin har sagt ifrån eller hjälpt varken barnen på gården eller den misshandlade kvinnan. Så vad är problemet egentligen - jo, det är du och alla andra som förmodligen bara snackar trots att ni i själva verket vältrar er i andras problem för att själva nå upp till en duktighetsstandard.
Sur blir jag för att du inte överhuvudtaget ifrågasätter kvällstidningen - det gör dig oseriös och icke pålitlig. Skit sammma för min del, nu vet jag vad du går för!
jo, jag tänkte så också... är mamman kapabel att ta hand om de små och ge dem kärlek? Vad är det för liv de är födda till!?
Linnea! jag har använt artikeln som en ingång till mitt inlägg om barns rättigheter. För det är barns rättigheter jag är ute efter, inte mammans. Och ingen normal människa skulle bli förbannad över mitt inlägg, om man inte tar åt sig då. Och då är det ju inte bra, eller hur? Jag anser att man alltid ska titta på barnens rättigheter och barnens bästa i första hand. Och om det är för barnens bästa att tex stanna hos sin mamma så ska både hon och barnen få hjälp.
Det är ingen rättighet att skaffa barn, det är förpliktigat med skyldigheter och jobb. Och klarar man inte av det själv så bör man få hjälp med det.
Bra att detta ämen fortsätter att debbateras, det får alldrig tyst, då förlorar vi generationer av barn, och vad gör det i förlängningen för det svenska samhället?
ytterligare en ingång jag kan ge dig i denna debatt är att det i exempelvis familjerättsliga mål presumeras att föräldrars överenskommelser alltid är till barnens bästa. trotts att det exempelvis framkommit att barnen är brottsoffer, i förhållande till sin mor eller far dömmer svenska domstolar så gott som undantagstlöst till umgänge om föräldrarna enats om detta. Det man då inte tar hänsyn till är barnen, samt den maktasymetri som kan föreligga mellan föräldrarna grundat på normaliseringsprocessen. dvs har man levt i ett förhållande där mannen förtryckt och förminskat modern under många år kan det vara svårt att stå upp för barnen i en rättsprocess där det finns advokater som så gott som alltid försöker få överenskomelser istället för domslut. min slutsats är att föräldrarätten är så mkt starkare än barns rätt till sina föräldrar så att vi i Sverige innan förändringar skett på detta område borde akta oss för att svänga oss med den fina men så innehålls lösa argumentet att besluten är fattade med barnens bästa i fockus.
" Thoms"
Skicka en kommentar