Jag har funderat länge på att skriva ett inlägg om att vara föräldraledig en längre tid och sedan komma tillbaka till jobbet. Hur är det? och hur blir det för den som kommer tillbaka.?Jag har vänner som har varit föräldralediga en längre tid och sedan kommit tillbaka antingen till en ny tjänst eller till en tjänst som inte existerar. Ytterst få som jag känner har kommit tillbaka til sin ordinarie tjänst.
Hur har det varit för er? Har ni blivit tvångsförflyttade eller tillfrågade om att byta tjänst när ni kommer tillbaka efter er föräldraledighet? och har det varit bra eller dåligt?
När jag var föräldraledig senast så kom det ett val i vägen och av naturliga orsaker så fick jag en ny tjänst (eftersom jag jobbar för socialdemokraterna i riksdagen, och vi förlorade) Min tjänst blev bättre och jag var jättenöjd. Men första gången jag var gravid för över 13 år sedan så hade jag jobbat länge som vikarie inom kommunen (som vårdare) , en vikarietjänst som inte hade något tidsslut. När jag var i 6e månaden så talade de om för mig att jag inte längre fick förlängt. När min son sen var född så fick jag bara timmar på samma ställe. Och då hade jag jobbat där i flera år innan som fast vikarie.
En del har kommit tillbaka till praktiskt taget ingenting och känner sig åsidosatta och andra har till och med fått en bättre tjänst. För enligt lag så kan du inte bli av med tjänsten när du är föräldraledig, men tyvärr så kan du bli förflyttat. Det vore intressant att få läsa och veta om det här är vanligt, eller om det händer fler än mina vänner. Och om flera har kommit tillbaka till en negativ ändring på arbetsplatsen, så blir det skillnad mellan manligt och kvinnligt eftersom fler kvinnor än män är föräldralediga. Fast jag vill gärna veta, också, hur föräldralediga män har blivit mottagna på sin arbetsplats efter en längre föräldraledighet. Har det varit bra eller dåligt?
Och slutligen; känner du dig trygg när du är föräldraledig? Och då menar jag om du känner dig trygg över att få komma tillbaka till jobb som det var, eller att få vara med i kompetensutvecklingar och känna dig delaktig och inte åsidosatt på grund av att du har varit hemma en längre tid.
Om ni har en egen blogg, skriv gärna ett inlägg om hur det var för dig när du kom tillbaka efter föräldraledigheten och länka till mitt inlägg, så att vi får med fler i diskussionen. Annars så räcker det med att du skriver i kommentarsfältet.
Jag blev inspirerad av den här artikeln i DN som Networking skrev om i ett inlägg.
10 har kommenterat:
Jag väljer att vara anonym nu av olika anledningar. Konsekvensen av min föräldraledighet var att jag blev uppsagt. När jag kom tillbaka hade jag fått en ny chef och den chefen föredrog min vikarie på min plats istället för mig så efter en tid så blev jag uppsagd pga arbetsbrist.
Är fortfarande efter några månader arbetssökande och känner fortfarande en enorm ilska, frustration och sorg över det som hände.
Behöver jag tillägga att jag arbetade på en mansdominerad arbetsplats som enda kvinna? Nu är det bara grabbar, de har det säkert jättefint...
Ibland kan jag nästan ångra att jag valde att skaffa ett till barn, inte så att jag ångrar mitt barn, men jag grubblar över beslutet och jag tror kanske inte att jag haft samma önskan att bli mamma på nytt om jag vetat vilka konsekvenser det skulle få.
Hej!
Lagen är faktiskt ännu bättre än så. Utgångspunkten är att man behåller sin tjänst och att arbetsgivaren alltså ska anställa en vikarie. Dessutom har man rätt att bli behandlad "som om man hade varit på plats" när det gäller löneutvecklingen. Jättebra skrivningar finns i förarbetena till föräldraledighetslagen! Läs gärna på innan löneförhandlingen...
/Helene Sjöman, jämställdhetsansvarig, Sveriges Ingenjörer
Tack Helene, det ska jag göra. När jag har tid så lägger jag in det på mitt inlägg också.
Anonym -
Jag blev också uppsagd under min föräldraledighet och känner igen mig i dina känslor av att nästan ångra ledigheten överhuvudtaget. Den känslan var naturligtvis övergående, men likväl kom den till mig.
I mitt fall fick mitt företag en ny ägare, som också blev VD, precis när jag var höggravid. Vi kom väl inte sådär jättebra överens sista månaderna, och under min bortavaro anställdes en ny medarbetare - tillsvidareanställning, inte vikarie.
När arbetsbristen var ett faktum valde min chef att säga upp tre personer. Jag hade fyra personer anställda efter mig, men på grund av att chefen fick göra två undantag (<10 anställda) gjorde han sig av med mig också.
Det kändes väldigt beräknande och iskallt från chefens sida. Jag var dessutom den projektledare som varit allra mest framgångsrik i försäljningen innan jag gick på föräldraledighet, så det fanns egentligen ingen koppling till min prestation.
Nej istället valde han att behålla kvinnor som inte hade några barn att ta hand om. De vabbar ju aldrig och har ingen familj att dela engagemanget till jobbet med.
Idag har jag gått vidare och tänker inte tillbaka på min tid på företaget med bitterhet längre. Min revansch blev att få anställning på ett annat företag, som dessutom är väl aktat i branschen. Chefens ansiktsuttryck när jag berättade att jag skulle börja just där var priceless...!
Jag önskar dig all lycka att hitta ett nytt jobb Anonym, håller tummarna för att det snart löser sig för dig!
Helen Sjöman -
I teorin är lagen jättebra. Men själv fick jag ingen löneförhöjning när jag gått på föräldraledighet och chefen ville inte ens diskutera frågan om diskriminering när jag tog upp det med honom.
Jag påpekade att han begick lagbrott när han höjde alla anställdas lön med X procent, men exkluderade mig och en annan föräldraledig tjej. Då svarar han att det inte var någon generell höjning och veckan efter var jag uppsagd.
Till anonym. jag känner för dig. och jag vet de som har varit med om liknande. det är för sorgligt att det ska vara så, att vi fortfarande blir bortvalda på geund av barn eller att vi är föräldralediga. Men jag håller med Johanna och önskar dig lycka till ochhopp om att du får ett nytt jobb som uppskattar dig och förstår vad du går för.
Tack Johanna och Karin! Det var samma sak för mig som för Johanna, det gjordes undantag för två personer och därmed kunde jag bli uppsagd, trots att jag jobbat längre än dessa. Min vikarie hade då bara någon månad tidigare blivit tillsvidareanställd.
Det har inte gått särskilt lång tid ännu, men jag är säker på att det ordnar sig på något sätt. Tack för era fina ord!
Jag har bara bra erfarenheter av att komma tillbaka från föräldraledighet. Efter att jag kom tillbaka från föräldraledighet förra gången för tre år sedan, kom jag tillbaka till ett jobb med jätteintressanta arbetsuppgifter. Inte exakt samma uppgifter jag hade då jag slutade, men det räknade jag inte heller med då jag jobbar i IT-branschen där det mesta arbetet sker på projektbasis.
Jag hade till och med fått en bra löneförhöjning under min tid borta. Min dåvarande chef var väldigt noga med att komma ihåg alla föräldralediga, inte bara mig.
Nu har jag bytt arbetsgivare och är föräldraledig med mitt andra barn. Känner lite mer oro den här gången eftersom jag vet att min nuvarande arbetsgivare känner av den dåliga konjunkturen mycket mer än den förra. Men jag håller kontakten med jobbet via mail, mest för att jag tycker det är roligt, inte för att jag är orolig att de ska glömma bort mig.
Jag känner också ett stort stöd från min chef, som även har påpekat många gånger att jag är välkommen tillbaka, så vi får väl se hur det går.
Mona; det är jättebra med positiv behandling. Jag var i samma situation som dig senast jag var gravid och sedan frl. Min dåvarande chef var jättebra och höll kontiurnerlig kontakt med mig under min föräldraledighet och jag kände mig trygg hela vägen. Kom också tillbaka till något bättre.
Jag har också mest positiva erfarenheter från mina föräldraledigheter.
Jag har skrivit ett svar i form av eget inlägg på Networkingbloggen.
http://networkingblogg.blogspot.com/2009/09/tillbaka-pa-jobbet-efter.html
Skicka en kommentar