otrohetssajt - något för de som har tråkigt?

Nu kommer sajten som ska tjäna pengar på folks otrohet eller kanske på folks tristess. Lite smålustigt tycker jag eller så är det genialt att tjäna pengar på folks otrohet. I dont know. Däremot kan jag säga att jag inte är typen för den där sajten. Månde kanske vara tråkig eller nöjd med vad jag redan har. Your choose.

Eller så är det så enkelt att jag har fullt upp med familj, eget företag, mig själv och hunden, att otrohet hamnar rätt så långt ner på listan.

den sista dagen på jobbet - nu börjar jag med något nytt

I fredags var det min sista arbetsdag som politisk handläggare för socialdemokraterna i riksdagen. Det har varit fullt upp de sista veckorna med att dokumentera mitt jobb samt att hinna äta lunch med alla och städa undan. Det är med ett litet vemod som jag börjar med något nytt, men det är också med glädje som jag gör det.


Tisdagen den 2 februari (ja, jag är ledig en dag mellan) flyttar jag in i Älvsjö i ett litet kontorskollektiv och börjar arbeta med mitt eget företag; karinmeberg - kommunikation & textproduktion. En idé som jag har funderat på länge och som jag tror mycket på och dessutom så är det just kommunikation och textproduktion som jag har arbetat med. Jag har också haft en del uppdrag vid sidan av mitt vanliga jobb, men nu är det bara mitt eget företag som gäller. Nu styr jag mer över vad jag vill göra och över min tillvaro. Vilket inte är fy skam.

Besök min företagswebb och läs mer om vad jag gör.

just varit föräldraledig + kvinna = inget jobb

I morse lästa jag Metro. Det är ytterst sällan jag läser metro eftersom jag, oftast, läser en bok på pendeln. Men idag hade jag glömt boken. Så då kom det sig att jag läste artikeln"Tusentals företag nobbar mammor". Och visst, jag blir inte chockad över att det ser ut så. Fortfarande. Nej, det är ju mest ett konstaterande. Och det är så tröttsamt att känna att det är ju så här det är. Jag kan däremot bli chockad över de personer som säger att det inte ser ut så här. Att det bara är inbillning eller som ett påhittat luftslott.

Men det ser ut så här, föräldraledigheten är inte jämställd och kontentan av det är en ojämställd arbetsmarknad. Och det sorgliga är att mammor inte blir anställda "av rädsla för att de kan skaffa fler barn eller vabba". Meh. Vad gör vi då med småbarnspapporna? Är det också en het potatis på arbetsmarknaden?

Maryam Yazdanfar har bloggat i samma ämne.

Solsidan? Nej, tack

Jag har aldrig sett första säsongen av den mycket hypade tv-serien Solsidan. Ändå köpte jag just hela första säsongen på dvd till min mamma i julklapp. Allt för att ALLA sa att den var bra, och min mamma gillar att skratta.

Nu är det så att jag bestämde mig för att börja se Solsidan när andra säsongen startade. Men efter två avsnitt så lägger jag ner. Vad är det som är så speciellt med den här serien? Uttråkade hemmafruar? Skrikande karlar? Stora hus och någon har större hus? Jobbig granne? Jag f a t t a r ingenting. Ok, jo jag fattar, men jag fattar inte vad som är kul. Om ni förstår. Visst, den är småkul, men mer än så är det inte. Inte ett dugg mer.

Solsidan känns lite som Kejsarens nya kläder för mig. Alla berättar vad de "ser" och ingen vågar berätta vad de inte ser. Nu har nog Solsidan haft värsta PR byrån bakom sig (eller?) eftersom varenda kvällstidning (läs expressen och aftonbladet) har tapeserat varenda pressbyrå med rubriken om Solsidan. Och varenda kotte vill ju se den då. Och alla VILL tycka att den är rolig, annars platsar man inte riktigt in.

Och jag är konstig. Jag tycker inte att den är SÅ rolig.

Uje Brandelius, pressekreterare på Vänsterpartiet har skrivit en rätt så kul debattartikel i ämnet. Slående. Tycker jag.

Hej Bageriet!

Jag gillar att baka, fast allt som inte blir kletigt. Då förstår ni att jag räknar bort deg i alla dess former. Deg är degigt och fastnar mellan fingrarna. Avskyvärt. Men ibland glömmer jag  mig själv och tycker att hembakat matbröd nog inte vore fel. En egenbakt, väldoftade och god limpa. Så idag skred jag till verket. Och uppvaknandet vid degbunken med kletiga fingrar var en chock. Alltså, varför ger jag mig in på något som jag inte ens är bra på, eller gillar för den delen? Ok, lite extra mjöl gör susen. Ja, några deciliter extra. Och sen swosh in i ugnen där de fick stå lite längre än normalt eftersom jag inte heller gillar degig (färdig) limpa. Vi tar det säkra före det osäkra och så fick den stå tio minuter extra.

Vad fick jag då? Jo en väldoftande, hembakt och torr limpa. Och tre sura ungar som tyckte att den var äcklig. Hej Bageriet! Jag kommer förbi imorgon och köper nybakat bröd. Me hjärtar närservice.

Och så är jag tillbaka igen.

Det krävdes att jag skulle sluta jobba med politik för att hitta tillbaka till den här bloggen igen. Och att bli egenföretagare. Om en vecka så börjar jag driva eget inom kommunikation, eller som jag har skrivit på företagsbloggen "karinmeberg erbjuder utbildningar i *professionella medborgarkontakter och hur ni skapar ett kommunikationsintryck på nätet. Vi erbjuder även kommunikationsstöd, föreläsningar och blogghjälp." Ja, det är vad jag kommer att jobba med hädanefter. A long way från politik kan man kanske tycka, men allt är ju egentligen politik, så jag lär glida in på det lite då och då. Ändå. Att vara egenföretagare kräver sin kvinna och jag får mycket att tänka på som borde förbättras eller förändras inom egenföretagandet. Så, jo jag kommer att skriva lite politik här men inte till fördel för något parti. Utan till fördel för mig själv med utgångspunkt i mitt föräldraskap och egenföretagande. Påverka är något alla borde försöka sig på.

Ja, så ni är varmt välkomna till  min nygammla blogg som kommer att handla om mig och vad jag tycker om allt. För jag tycker mycket.